Slaget vid Hova 1275
Birger Jarl hade fyra söner Valdemar, Magnus, Erik och Bengt. År 1250 valdes Valdemar till kung. Magnus fick Södermanland som förläning och en hertigtitel. Erik fick ingen förläning men dock en hertigtitel, vilket gjorde att han kallade sig ”Erik av Alls ingenting”. Bengt var en kyrkans man som så småningom blev biskop i Linköping. Då Valdemar var minderårig när han valdes till kung styrde i hans ställe fadern Birger Jarl fram till sin död 1266. Det uppstod snart fientligheter mellan Valdemar och hans bröder som sedan kom att leda till ett inbördeskrig 1275.
Valdemar var en besvikelse som regent då han ägnade större delen av sin tid med att roa sig i stället för att styra sitt rike. Han begick bland annat äktenskapsbrott med drottningens yngre syster prinsessan Jutta av Danmark, som födde honom en son. För att sona det tvingades Valdemar ut på botgörningsfärd till Rom 1274.
Under tiden han var borta passade hans bröder Magnus och Erik på med att bygga upp en armé, de tog hjälp av den danske kungen Erik Klipping. Hären bestod av vältränade danska och tyska knektar och riddare. När Valdemar kom hem och fick reda på krigshotet rafsade han snabbt ihop en allmogehär.
Erik och Magnus härar samlades i södra Västergötland och tågade samman mot Svealand. De lär ha kommit över Fägre mo och Älgarås. Valdemar sände sin här ner över Tiveden och i Hova drabbade de samman. Det blev med säkerhet en ojämn kamp, Erik och Magnus vältränade legoknektar mot Valdemars bönder.
Valdemar fick avstå kronan till sin bror Magnus (senare kallad Magnus Ladulås).
I samband med 700-års minnet av slaget vid Hova, restes ett monument vid Hova Kyrka 1975. Det består av en stående stridsyxa och på den vilar två lansar som bär upp Valdemars och Magnus sköldar.
Hova Prästgårds historia
Hova prästgård, belägen i Hova, Västra Götalands län, har en rik historia som sträcker sig över flera sekler. Den ursprungliga prästgården uppfördes på 1700-talet och fungerade som bostad för kyrkoherden i Hova-Älgarås församling. Byggnaden är K-märkt, vilket innebär att den är kulturminnesmärkt och skyddad enligt svensk lag.
Huvudbyggnaden, som uppfördes 1791, är ett vackert exempel på den tidens arkitektur, skapad på initiativ av kyrkoherde Jonas Lindeblad. Den norra flygeln, där vårt Bed & Breakfast ligger, är från 1500-talet och har en lång och spännande historia, bland annat med kungliga besök. Denna byggnad är den fjärde på platsen, sedan tidigare byggnader brunnit ner. Den södra flygeln uppfördes som stall och spannmålsmagasin.
Hova Prästgård blev byggnadsminnesförklarad 2004. Gården ligger mittemot kyrkan. Svenska kyrkans präst KG Arvidsson var den siste som bodde på gården fram till 2019. Gården såldes 2020 och familjen Géewe från Linköping förvandlade norra flygeln till ett mysigt B&B som de nu drivit under ett par år. Nu fem år senare kom familjen Axzell Nymark glada att få ta över och förvalta denna underbara gård vidare.
Historia
Hova är en gammal vägknut och gästgivarby. Förbindelsen väster om Vättern mellan Götaland och Svealand gick via Hova och Tiveden. I Hova samlades resesällskapen. De fick nattvarden i kyrkan och överlämnade sig i Guds händer inför den farliga resan genom Tivedsskogarna.
Den förste prästen som omnämns är Gunno, curatus, dvs själsörjare i Hova 1308. Det är därför troligt att det fanns en kyrka i den gamla vägknuten. Den tidigaste beskrivningen av en kyrka i samhället är från 1700-talet. Sin nuvarande utformning fick kyrkan när byggnaden förlängdes öster ut och fick en empirisk stil (Karl-Johan-stilen).
Den 23 juni 1723 inträffade en förskräcklig händelse, mitt under gudstjänsten. Ett häftigt åskväder utbröt och blixten slog ned i kyrkan. Efter blixnedslaget började ombyggnaden, men inte förrän 1734 stod kyrkan färdig för gudstjänst igen.
